Grundläggande behov — vad räknas, och hur blir det assistanstimmar?

Vad är ett grundläggande behov?

Personlig assistans enligt LSS förutsätter att du behöver hjälp med minst ett av de behov som lagen kallar grundläggande. De är uppräknade i 9 a § och är avsiktligt få: det handlar om den hjälp som ligger närmast kroppen och som är svårast att be någon annan om.

Att du behöver mycket hjälp i vardagen räcker alltså inte i sig. Hjälpen måste knyta an till något av punkterna nedan för att öppna dörren till assistans. Det är den vanligaste missuppfattningen vi möter, och orsaken bakom många avslag.

De sju grundläggande behoven

De två sista punkterna kom till 2023 och ersatte den tidigare, betydligt luddigare skrivningen om annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper. För många med psykisk funktionsnedsättning eller ett allvarligt medicinskt tillstånd blev bedömningen tydligare i och med det.

Varför räknas bara en del av hjälpen?

Här ligger det som förvånar flest. För de flesta grundläggande behov räknas inte hela den tid hjälpen faktiskt tar, utan bara de integritetsnära delarna — själva det kroppsnära momentet, inte förberedelserna runt omkring.

Ett exempel: en dusch kan i praktiken ta en timme med förberedelser, framplockning av kläder och städning efteråt. Det som räknas mot de grundläggande behoven är den del där någon faktiskt hjälper dig med kroppen. Resten försvinner inte — men den hamnar underövriga personliga behov, som bara räknas när rätten till assistans redan är fastställd.

Tre undantag räknas i sin helhet: andning, måltider i form av sondmatning och löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd. För dem görs ingen uppdelning i integritetsnära och annat.

20-timmarsgränsen — Försäkringskassan eller kommunen?

När behovet väl är räknat avgör summan vem som prövar ansökan:

• Mer än 20 timmar per vecka i genomsnitt — ansökan prövas av Försäkringskassan, som assistansersättning.
• 20 timmar eller mindre — det är din hemkommun som prövar rätten till personlig assistans enligt LSS.

Gränsen låter administrativ, men den är avgörande i praktiken. Det är därför en ansökan bör beskriva de grundläggande behoven noggrant och konkret, timme för timme — inte i allmänna ordalag om hur tung vardagen är.

Övriga personliga behov — timmarna som tillkommer

Så snart rätten till personlig assistans är fastställd vidgas bilden. Då räknas ävenandra personliga behov in i den totala assistanstiden:

• Att sköta ett hem — matlagning, tvätt, inköp.
• Arbete, studier och praktik.
• Fritid, träning, föreningsliv och socialt umgänge.
• Föräldraskap och ansvar för egna barn.
• Tid när en assistent behöver finnas till hands utan att arbeta aktivt — se vår guide om jour, väntetid och beredskap.

Ett assistansbeslut på 60 timmar i veckan bygger alltså sällan på 60 timmar grundläggande behov. De grundläggande behoven är nyckeln till dörren — de övriga behoven avgör hur stort rummet innanför blir.

Barn: föräldraavdraget

För barn görs ett avdrag för det som räknas som normalt föräldraansvar. Sedan 2023 sker det med schabloner som minskar med barnets ålder, i stället för en fri bedömning i varje ärende — en tydlig förbättring i förutsägbarhet.

Avdrag görs inte för andning, sondmatning eller löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd. Läs mer om vad som gäller för personlig assistans för barn.

Så beskriver du behoven i en ansökan

Vi hjälper till med hela den här delen, utan kostnad och utan att du behöver vara kund hos oss. Se hur en ansökan om personlig assistans går till.

Vanliga frågor om grundläggande behov

Den här guiden är framtagen i informationssyfte och utgör inte juridisk rådgivning. Regler och tillämpning kan ändras över tid och bedömningen görs alltid individuellt. För en bedömning i ditt enskilda fall, kontakta Försäkringskassan, din kommun eller oss.